Våren har kommit till det norrbottniska kustlandet och snön tinar snabbt undan på åkrarna. I samma takt som snön smälter hittar flyttfåglar barfläckar och öppna vakar.
Storspoven, kanske den främste budbäraren om vår här i norr har anlänt. Storspoven är en karaktärsfågel för jordbrukslandskapet och kanske matriarkatets främste representant inom fågelfaunan. Honorna lämnar nämligen hanarna med fågelungarna vid midsommartid för ett eget återtåg mot söder.
I kväll stannade jag till vid Gäddvik och de fyrtiotal storspovar som fanns på en åker. Jag hade en tanke att föreviga kvällens skådespel med min kamera, men jag måste erkänna att jag alltid har varit en värdelös fågelfotograf. Mycket riktigt, när jag tog fram kameran så lättade alla spovar utom en och parkerade på behörigt avstånd på Luleälvens is. Stadsmänniskan var helt enkelt inte i takt med naturens magi och blev därför "blåst på konfekten"
Det är tur att även en stadsmänniska som jag alltid kan fånga ögonblicket med ögonen och med öronen kan njuta av spovarnas spel....
Läs även andra bloggares åsikter om Storspov, fåglar, vår
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar