Rosengård och lögnen om den ökade brottsligheten

 Förra veckan var jag i Malmö. En av dagarna gjorde jag och mina kollegor ett studiebesök i en verksamhet i bostadsområdet Rosengård. Verksamheten berättade stolt om sitt arbete och just om glädjen att få arbeta i Rosengård. En kvinna i verksamheten hade under föregående år flyttat ner till Malmö från Umeå och börjat arbeta i Rosengård. Hon beskriver området som generöst och öppet, d v s långt ifrån de beskrivningar riksmedia ofta tillskriver Rosengård.

Visst, Rosengård har haft stora problem, men idag är stadsdelen upprustad och till stora delar välmående. Det som i framförallt skiljer Rosengård från kanske just det område du bor i är den internationella stämningen och mängden av olika nationaliteter.

Just området Rosengård i Malmö har genom åren ofta fått klä skott för den organiserade brottsligheten i Sverige. Det finns en organiserad brottslighet i Rosengård, liksom på många andra bostadsområden i Sverige, men till stora delar är denna stadsdel idag lugn där människor trivs.

För en tid sedan var jag på en informationsträff om brottslighetens utveckling i Sverige. Kartläggningen visar att brottsligheten inte alls har ökat de senaste 10-15 åren, tvärtom så har den på många platser minskat. Den bild som speciellt många populistiska krafter vill ge sken av om ett Sverige i fritt fall, med en allt större otrygghet, är är helt falsk. Naturligtvis finns det problem, men de är inte på långt när så omfattande som vi lätt får en bild av.

Än en gång blir jag varse hur viktigt det är att vara kritisk och söka information från vederhäftiga källor. Populisterna och nyhögern rider på vår rädsla och osäkerhet Det är just dessa populister och nyhöger vi ska vara rädda för. Jag bävar inför att de ska bli de styrande och ta itu med de stora utmaningar som faktiskt finns - speciellt om de inte gör det på faktamässiga underlag...

Underbar vandring på vatten

 På Netfix följer jag just nu serien Messiah där nutida messiasfigur träder fram får allt fler följare. Jag har inte sett serien färdigt, men jag tycker den säger rätt mycket om vår tid och den längtan efter ett mänsklighetens mirakel. I en scen får vi se messiansgestalten gå på vatten strax utanför Vita huset beskådad av en förundrad folkmassa.

Denna fina söndag har vi också gått på vatten. Låt vara ett fruset sådant på stadens isväg som förenar de olika stadsdelarna. Det var en speciell glädje just denna dag efter en natt med ett efterlängtat snöfall som äntligen bäddade in stad och fruset vatten i vilsamt vitt.  Lika roligt var att vi kunde gå hela rundan. Södra och norra hamnen är äntligen förenade av vägen. Återkommande mildväder, regn och blåst och höga vattenstånd har tidigare brutit upp isen. Nu får vi ta en omväg runt de tidigare råkarna, men isvägsvintern är räddad och de holländska långfärdsskridskoåkarna kan genomföra sina sedvanliga tävlingar senare i vinter.

Utan en kall november hade vi fortfarande varit utan isväg. December och januari har varit osedvanligt milda och ingen kyla tycks heller vara inom räckhåll. Luleå kan vara och har oftast varit en underbar vinterstad, men i den globala uppvärmnings tid är dess ställning allt mer hotad. Sedan milleniumskiftet har december i genomsnitt varit 4 grader varmare än normalt och januari 3 grader varmare än SMHI:s referensperiod. Idag får du åka långt in i inlandet för att säkra fin skidåkning.

För att göra en parafras på Hasse och Tages fina sång om att "Jag hoppas att barnen ändå får sig ett glas öl " (med syfte på framtiden), så kan jag hoppas ett även allas våra barn och barnbarn även i framtiden kan få uppleva något så underbart som att vandra på en isväg med blick mot stad och stadsnära natur...

Om att förädla sitt stoiska jag

 I en tid där människan lever som hon vore evig, men just hennes levnadssätt i allt snabbare takt leder henne mot avgrundens rand, är det hög tid att fundera över våra liv och levnadssätt. Som den humanist och miljövän jag försöker vara, är tankarna hur vi måste leva annorlunda nästan ständigt närvarande.

Att utveckla sitt stoiska jag i tanke och handling är en väg som både är sympatisk och eftersträvansvärd. Lyckoprofeterna och de positiva tänkarnas tid är förbi då det enfaldiga lyckoruset och eviga kicksökandet bara förvärrar människans och Jordens problem. För stoikerna ser utmaningen att hantera de prövningar som kommer, oavsett om vad vi tycker om dem. Olika prövningar hjälper oss att utveckla vår karaktär. Däremot kan just materiellt överflöd vara det som står i vägen. Överflödet gör att vi alltid prioriterar njutningar och väljer den bekväma och enkla vägen.

Viktiga mantra för stoikern är rättvisa, måttfullhet, mod och visdom. Ett stoiskt förhållningssätt vänder sig bort från ägandet och begäret. Verklig rikedom är att kunna bortse från ägodelar och begränsa sina begär.

När jag blickar ut över vår värld är det lätt att förstå att ett mer stoiskt förhållningssätt till livet är mer eftersträvansvärt än någonsin. Som det ser ut idag missbrukar vi vårt överflöd och den komfort vi omger den med på värsta tänkbara vis.

På nyårsafton gjorde jag mitt första riktiga vinterbad i en uppsågad isvak. Att frivilligt vinterbada är om än ett litet sätt att utmana sin komfortzon. Forskningen har visat att vårt immunförsvar försvagas om vi inte regelbundet utsätter oss för prövningar som kyla.

Jag som bor i en relativt kall del av världen räds inte kylan...utan räds så mycket mer över det allt varmare klimat som människan i snabb takt skapar och som det är betydligt svårare även för en stoiker att skydda sig emot.

Vinterbadet då? Det var betydligt enklare än vad jag hade tänkt mig. Det handlar mest om din mentala inställning till det kalla. Naturligtvis uppfriskande med en påfallande eufori efteråt. En eufori som jag tror att även en stoiker om inte acceptera, men ändå förstå.