Satt här en stund in mina tankar. Tankar kring den övergivna stugan, men framförallt över den natur som människan tycks ha övergivet. Naturen och det här fallet skogen har blivit en konsumtionsvara bland alla andra. Inte bara skönheten försvinner utan på sikt förutsättningarna för mänskligt liv.
Jag läser Mats Söderlunds " Härlig är jorden, om fjällen, vädret och allt det där som ännu inte gått förlorat". Det är riktig angelägen läsning för oss som vill vårda våra livsmiljöer, inte för vår egen, utan för naturens egen skull.
Denna korta text vill jag avsluta med ett utdrag av ett längre citet ut boken. Det är Lars-Anders från Gillesnuole som uttalar sig:
"Det är kortsiktigt idag. Och det är katastrof för folk som lever i naturen och ska leva på det naturen ger.....det finns nästan inga skogar kvar. Det är bara stora hyggen. Det finns många intressen, men vi är få häruppe. Skogsbruket måste förändras. det måste vara lite skog kvar, överallt. Då det blir såna här stora kala ytor, då det blir torra perioder, då blir backen så jädra torr som cement, asfalt. Då det kommer såna där stora skyfall, då rinner vattnet bara på ovansidan. Det måste ju vara nästan en hel vecka innan backen blir mjuk, så den suger åt sig något vatten. Så det här som händer och sker nu med vädret i naturen, med den globala uppvärmningen. Det rår människan för själv, han överbelastar sitt konto. Man måste respektera naturen. Så har jag växt upp. Satans mammon."
