I mitt arbete får jag ibland ett avbrott från vardagens arbetsrutiner genom att åka på konferens. För att konferens ska upplevas som lyckad ska maten vara god. Mannen lever ju mycket genom magen och en god lunch kan göra hela dagen till en fest. Ett faktum är att ibland kan det vara maten jag främst kommer ihåg en tid efter konferensen. Om det beror på mig eller föreläsarna låter jag vara osagt.
En sak har med tiden stått allt mer klart för mig – det är en stor skillnad mellan konferensluncherna här i norr och den stora staden i söder. I Norrbotten är sannolikheten stor man bjuds antingen på lax eller renskav vid lunchen. Är det en tvådagarskonferens är det på samma sätt, lax ena dagen och renskav den andra. Tillåter årstiden det intas dessutom dessa måltider inte sällan i en kåta med renfällar. I den stora staden råder en annan ordning. Här står den klassiska husmanskosten högt i kurs. Maten serveras med fördel i klassiska silvriga karotter från en svunnen tid. Även serveringspersonalen är som tagna från historieboken uppklädda i klassiskt svart och vitt.
Jag kan än en gång se hur vi påverkas av våra olika kulturella rötter. Medan vi norrbottningar gärna vill framhålla det vilda och enkla föredrar lunchvärdarna i den stora staden det klassiska köket med stänk av borgerlig finess.
Jag uppskattar båda varianterna så länge det är vällagat, men bevare mig för den levergryta som serverades i Berns salonger i samband med en konferens för länge sedan.
Läs även andra bloggares åsikter om Lunch, mat, Norrbotten, Stockholm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Mina enkla erfarenheter från norrbottniska konferensmåltider är lax och kyckling. Har fågeln på senare tid bytts ut mot ren?
Det vore i så fall bra för våra samiska matproducenter.
Jo, så är det av min erfarenhet -och helt rätt. Kyckling må smaka bra, men har inget med den Norrbottniska särarten att göra.
Skicka en kommentar