Tillgängligheten

Vi lever i tillgänglighetens tidvarv. Vi ska vara tillgängliga på jobbet, hemma, i mataffären, i stugan – kort sagt överallt helst dygnet runt. Utvecklingen har gått med en rasande takt och baksidan av myntet är ett hetsigare och stressigare liv och allt svårare att få frizoner där man får vara ifred och helt rå sig själv. Naturligtvis är det teknologiska innovationer som har påskyndat denna process och visst finns det även förtjänster med denna utveckling.

Jag är ju lite av en motvalsgubbe som nästan aldrig har mobilen med mig, än mindre påslagen, men visst påverkas även jag av det som sker. Det offentliga Sverige hänger naturligtvis på. Numera ska det vara 24 timmarsmyndigheter, 24 timmarsdagis och tjänstemännen utrustas med allt mer avancerade mobiler med faxar och e-postfunktioner.

En betraktare och lite lätt skeptisk person som jag undrar hur detta tillgänglighetssamhälle på sikt kommer att påverka våra liv? Barnet som redan i tidig ålder utrustas med mobil och räknar med att dess förälder direkt ska ge en hjälpande hand när minsta problem uppstår. Den vuxne som när han ringer en myndighet tar för givet att direkt få svar på alla sina frågor.

Visst kan det låta bekvämt och avlastande, men vilket blir det egentliga priset? Goda egenskaper som tålamod, lära sig att vänta, fundera och själv hitta lösningar kanske blir egenskaper som framtidens människor förlorar. Det känns inte som något trevligt perspektiv, då vår värld är i ett skriande behov av kritiskt tänkande och reflekterande människor för att möta framtidens utmaningar.

Kanske jag målar upp en allt för mörk bild. Det går inte att hindra utvecklingen, men vi måste vara vaksamma vad ny teknik gör med oss och våra liv. Människan är ju som bekant i regel bekväm och väljer gärna den lättaste vägen att nå målet.

Läs även andra bloggares åsikter om Tillgänglighet, framtiden, människan