Religionen och barbariet

Läste för en tid sedan en kort artikel i DN. Det var en artikel bland alla andra i mediebruset om våldsamheterna i vår värld, men just denna artikel grep mig lite extra. Artikeln återgav en ögonvittnesskildring från Somalia. En 13 åring flicka hade blivit våldtagen av flera män. Fadern anmälde våldtäkten till de lokala myndigheterna. Istället för att få upprättelse och att förövarna straffades blev det flickan som ställdes inför rätta anklagad för otrohet. Mullorna vid shariadomstolen tyckte att hon hade förfört de stackars männen och skulle dömas döden genom stening.

På domens dag hade tusentals människor samlats för att beskåda avrättningen. Flickan grävdes ner i sanden så att bara huvudet var synligt. Flickan bad för sitt liv för sitt liv, men ingen nåd visades ”den otrogne” när mullorna lät stenarna hagla mot hennes huvud. Efter ett tag grävdes hon upp ur sanden. Hon var då fortfarande vid liv och grävdes ner igen så att mullorna fick slutföra sitt verk.

Många brott har begåtts i människornas historia med religiösa förtecken. Jag låter det vara oskrivet om kristendom eller islam har varit värst. Jag känner en stor avsky att detta barbari fortfarande är en vanlig företeelse i vår tid. Det är tragiskt att det religiösa maktmissbruket får fortsätta utan att vi verkar kunna göra något åt det.

Tänk om vi hade i värld fri från religiösa avarter, men fullt av människor som tror – ja som tror på människan och bygger för hennes framtid skulle då skulle världen vara en mycket värdigare plats. Måhända är tanken naiv, men så länge barbariet har vind i seglen ser det dåligt ut för människan.

Läs även andra bloggares åsikter om Religion, ondska