Femte Mosebok

Jag lyssnade nyligen på ett föredag av Sven Lindkvist, han som ingen annan har skrivit om en av mänsklighetens svarta sidor, folkmordet. Att mycket dödande under historiens gång har skett med religiösa förtecken är inget nytt, däremot var det ny kunskap för mig att den västerländska kulturen har hämtat sin näring till dödandet ur femte Mosebok. I denna föga upplyftande bibliska text förmedlar Moses Herrens ord. Orden handlar om fördrivning och utrotning av andra folk när Moses och hans folk ska ta Kanans land i besittning. Dessa texter har delvis varit vägledande för européernas massutrotning av Amerikas indianer och slakten av ursprungsfolken i de koloniserade delarna av Afrika och Asien.

Att den vite mannen har betett sig synnerligen ociviliserat under sina erövringar och plundringståg är i sig en skam. Än skamligare blir det när det har skett i trons namn. De bokstavtroende står verkligen för en nattsvart historieskrivning, en historiens ”satan” i mänsklig förklädnad.

I vår egen tid ser vi denna bokstavstro framförallt i mullornas skepnad, men jag är fullständigt övertygad att dessa mörkermän finns mycket närmare oss än så. Den civiliserade vita mannens barbari ligger i en nära historisk tid. Vi måste vara lika vaksamma på religiösa avarter som på människans rovdrift och plundring av jordens livsmiljö.

Läs även andra bloggares åsikter om Folkmord, tro, människan