torsdag 21 april 2016

21 april 2016, utdrag ur dagboken - om vådan att vara miljöpartist



 Blickar ut över fjärdens ännu vita is. Isen är fortfarande farbar. En skidåkare passerade nyss. Kom att tänka på den vita färgen också är oskuldens färg. Liksom isen är oskulden bräcklig. Det oskuldsfullt vita kan förr eller senare brytas eller svärtas ner.

Dagar som dessa tänker jag också på ett politiskt parti - miljöpartiet som nu definitivt har förlorat sin politiska oskuld. Miljöpartiet tycks verkligen vara ute på ett stormigt hav tillsammans med aggressiva hajar som gärna vill förtära det helt och hållet.

Jag har ofta gillat miljöpartiet och har vid flera val röstat på partiet. Även om jag inte har delat partiets värderingar i alla frågor har jag sett partiet som någon sorts garant för att det livsviktiga miljö- och klimatfrågorna ska komma högt upp på den politiska dagordningen.

Jag säger har varit - för nu verkar rena kaoset råda både vad gäller klimatfrågan (läs - den tänkta försäljningen av Vattenfalls smutsiga kol), invandringspolitiken (läs - miljöpartiet vill internt ha en fortsatt generös flyktingmottagande, men säger något annat i regeringsställning) och till detta kommer de olika piruetterna kring f d bostadsminister Kaplan och därefter miljöpartisten som var nominerad till partistyrelsen, som vägrar hälsa på kvinnor.

Tycker att det hela är sorgligt och vill inte följa med i drevet. Mitt tips till partiet är att hoppa av regeringssamarbetet med socialdemokraterna omedelbart. Bli det partiet än gång var - ett enfrågeparti med fokus på miljö och klimat. Jag tror att man i opposition kan driva frågorna med mycket större och  nödvändig framgång.  Alternativet kan mycket väl bli utplåning...

2 kommentarer:

Ewa A sa...

Du har helt rätt Johan!

Johan sa...

....Vi får väl se hur många fler smällar partiet får innan man agerar...