Kovändningar och svek

I ett radioinslag nyligen sades något som för mig har varit klart sedan länge – de ideologiska skillnaderna mellan partierna håller på att upplösas. Det blir allt svårare att definiera vad som är vänster och vad som är höger. Allt går mot mitten, eller som jag skulle vilja säga – mot höger. Politik är inte längre ideologi och reella politiska alternativ, utan ett försök att klä ett allt mer utslätat innehåll i en snygg säljande förpackning för att få väljarnas förtroende och nå makten.

Detta är naturligtvis på sikt ett stort demokratiskt bekymmer, då det knappast kommer att öka intresset för politik och bli politisk aktiv. Den framtida politiska eliten riskerar att bli allt mer av maktmänniskor som fogar sig i leden allt för att i första hand gagna sina egna intressen. Vad politiken behöver är kritiskt tänkande människor som vågar ifrågasätta mainstreamsidealet utan att få politisk munkavle och kastas ut i kylan.

Nu lever vi emellertid i likriktningarnas och de stora kovändningarnas tid. Priset tar centern i känkraftsfrågan. Inget parti har väl så tydligt stått för kärnkraftsmotståndet som centern genom alla år. Nu är denna tid förbi när detta parti har sålt ut den sista frågan som gav det någon sorts legitimitet på den politiska kartan. Det är knappast någon överdrift att påstå att centern är ett riktigt opportunistparti. I valet1976 vann man en fjärdedel av väljarkåren för sitt kärnkraftmotstånd. Idag har opinionen svängt och så naturligtvis även centern. Nu när detta parti har sålt ut sin själ är det bra hoppas att det får väljarnas dom och försvinner.

Mycket tyder på att så också blir fallet när med tiden i huvudsak två partier kommer att bli kvar, arbetarpartiet socialdemokraterna och nya arbetarpartiet moderaterna. Jag undrar just om vi kommer att se någon skillnad??

Läs även andra bloggares åsikter om centerpartiet, politik, makt