Herrmiddag!

Köttet före marineringen

Nordlig utpost gillar upprepningar. Igår var det dags för den traditionella herrmiddagen med mångåriga traditioner. Varje år vid den här tiden ställer jag till med herrmiddag för mina närmaste vänner. I år var samlingen komplett, fem till antalet.

Herrmiddagen är ett viktigt nav i våra liv och utgör en garant för att vi verkligen får tillfälle att träffas. Vad som händer under våra herrmiddagar kan skilja sig åt mellan åren. Två teman är alltid återkommande – relationer till kvinnor och en aktuell samhällsanalys. Till det yttre kan samtalsklimatet vara intensivt och åsikterna gå vitt isär, men egentligen är skillnaderna mindre än vad de synes vara och ofta en lek med ord. Män som trivs tillsammans bör nämligen vara olika, men ha en gemensam värderingsgrund.

Den yttre ramen för middagen vilar på två ben, gott, men enkelt. Menyn skiljer sig sällan så mycket sig åt. Vi trivs när vi känner igen oss. Kvällen, eller snarare eftermiddagen (vi börjar tidigt då det finns mycket avhandla) börjar alltid med en dry martini med tilltugg. Därefter går värden ut och grillar i vintermörkret. Grillningen blir som bäst när det är riktigt kallt. Potatisgratängen har vi numera bytt ut mot ugnsstekta rotsaker (herrarna är ju kring de femtio och har blivit mer kostmedvetna för att hålla döden på avstånd). Till efterätt är naturligtvis hjortron med glass. Så enkelt och så gott. Visst dricker vi alkohol vid middagen, men alkoholen får numera en mer nedtonad roll. Dagen efter kan ju också vara en fin dag att ta tillvara på.

En herrmiddag när den är som bäst bli det ultimata av manlig vänskap. Män behöver varandra. God vänskap som står stadigt då annat i livet brister och rör om. Att ha goda vänner som inte värjer för att samtala om saker som gör ont inte och som kan lägga prestigen åt sidan är en av de viktigaste tillgångarna som finns. Skulle den insikten delas av fler skulle ensamheten aldrig vara ett bekymmer.

Läs även andra bloggares åsikter om Relationer, vänskap, män