Jag hade inte tänkt att kapa och klyva ved i stugan detta år. Veden från byns lokale leverantör var ju redan beställd...mer en vanligt dessutom.
Men så kom då junistormen och med den en knäckt björk över elledningen. När trädet skulle tas om hand blev det ett par till som låg farligt till. Så plötsligt hade jag uppskattningsvis en kubik som skulle göras till ved att ta hand om.
Nu är ju jag av den där sorten som gillar att hålla på med ved. Många ser det som ett nödvändigt ont som de helst vill slippa...men jag och veden är en bra kombination.
Jag gillar ju det där med rutiner och upprepningar. Just detta jobb är synnerligen rutinmässigt. Kapningen lite slitsam med en klen elsåg och klyvningen ett upprepningsmoment med vedklyven, alltmedan vedhögen växer.
När jag tar hand om veden kommer jag kanske kontakt med något ursprungligt. Veden som värmekälla har ju varit viktig i alla tider. När jag klyver så vet jag att att den kommande årets värmeförsörjning är tryggad.
Att hålla på med ved blir också något konkret och påtagligt...här passar den slitna klyschan "att göra skillnad" verkligen bra.
Min arbetsvardag handlar ju mycket om möten och samtal vars avtryck inte alltid är självklara. Då är det tur att jag har veden, en synnerligen vederkvickande aktivitet för en sån som jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar