Att det är en kraftig politisk turbulens på många platser i vår värld kan väl knappast ha undgått någon. Det finns en stora och ibland sunda missnöjesreaktioner med det klassiska politiska etablissemanget. Baksidan är de mörka och i förlängningen antidemokratiska krafter som lurar i vassen. Nationella fronten i Frankrike och en viss löjeväckande republikansk presidentkandidat är två talande och allt mer otäcka exempel var som kan vara på väg att ske.
Även i Sverige är vi inne i en tid med stor politisk oro. Sverigedemokraterna växer så det knakar och vid sidan av sin mörka väljarkärna lyckas man locka till sig de rädda, oroliga och en grupp som hyser ett allmänt politikerförakt. Stora delar av detta partis väljarbas verkar vara fullständigt immuna inför alla tokigheter som sker på såväl nationell som lokal nivå inom partiet.
Vi har på en historiskt sett väldigt kort tid fått en ny politisk skala. Den klassiska höger/vänsterskalan är död och har under hösten i samband med flykting krisen ersatts följande politiska alternativ:
1. Idealisterna företrädda av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet.
2. Pragmatikerna företrädda av Socialdemokraterna, Liberalerna och vänsterflygeln av Moderaterna och Kristdemokraterna.
3. Nationalisterna företrädda av Sverigedemokraterna och högerflygeln av Moderaterna och Kristdemokraterna.
Ganska nya och delvis oheliga allianser som nog kommer att skapa ett nytt politiskt landskap framöver. Det är långt till nästa val och med tanke av allt som sker i en allt mer rasande fart kommer mycket att hända fram till dess. Men, glöm vänster och höger. Nu är det andra tider. Sedan återstår det att se vad nytt som kan skapas ur allt detta. Kanske blir det något bra till slut...trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar