Vi lever i en snabbt föränderlig värld. Vi lever även med en föränderlig politik, även om det senare blir allt tråkigare. Stefan Löfven har nyligen mönstrat ett nytt lag som ska ta upp kampen om regeringsmakten vid nästa val. Troligen är det en betydligt kompetentare laguppställning än den föregående som väcker en viss förhoppning om en förändring och utsikterna att få en ny regering åter är möjligt.
Jag säger en viss förhoppning, för det jag också ser är att de politiska gränserna och den s k höger-vänsterskalan blir allt diffusare. Politiken sker allt mer i det politiska mittfältet med en successiv dragning mot höger. När socialdemokraternas nya ekonomiskpolitiske taleskvinna säger att Anders Borg har gjort flera bra saker är det nog lätt att känna en viss förvirring som medborgare och väljare.
När borgarna tog makten var det med skicklig moderat retorik som gjorde detta möjligt. Partiet sade sig vara det nya arbetarpartiet och lockade massor av nya väljare. Nu vill det gamla arbetarpartiet återta taktpinnen som det mest trovärdiga arbetaralternativet. Kanske det numera är mer politisk retorik än faktiskt skillnad mellan de politiska alternativen.
Kanske jag är allt för pessimistisk när jag hävdar att mycket av makten (=de som sitter på de stora penningpåsarna) är osynlig och utanför våra gränser. Just denna osynliga makt måste våra realpolitiker förhålla sig till och då blir också det politiska landskapet allt mer ”mainstreambetonat” och trist. Den viktigaste frågan kanske inte är vem som vinner nästa val utan hur de osynliga makthavarna ska demaskeras…
Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, socialdemokraterna, makten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Politiken blir tråkigare. Visst är det så. Idag är teknokrati och ekonomism överideologier, oavsett om laget kallar sig rött eller blått. Den politiska höger-vänsterskalan fungerar inte längre för mig, som är vänster i vissa frågor, höger i andra (som säkert många andra). Olika nyanser av betonggrått ligger som en hinna över alla partier från vänster till höger. Det är lätt att bli desillusionerad. Men så är ju politik inte allt heller...
Håller med dig. Politiken har sina begränsningar och livet är så mycket mer. Utmaningen ligger i att så något gott i varje dag, även om man ibland kan vara nog så frågande och tvivlande när man vaknar upp.
Skicka en kommentar