Glasögonbäraren

Att ha passerat den femtio har sina sidor. Mognad och kanske lite livsvisdom å ena sidan, ett begynnande förfall å kroppens vägnar å andra sidan. Ett tydligt tecken på det senare har inletts när att jag sedan en vecka är glasögonbärare.

Världen växer och förändras brukar jag säga. Att bli glasögonbärare är just ett sådant exempel. Förutom ovanan att permanent bära glasögon blir jag under min första vandring genom staden inte igenkänd av någon av de bekanta jag möter. En skillnad gör en skillnad som gör en skillnad brukar det sägas. Tänk att lite plast runt ögonen kan göra en sådan skillnad. Kanske jag kan bygga en ny identitet och inleda en ny jobbkarriär till vår regerings stora förtjusning med min nya look. Kanske jag har underskattat de yttre förändringarnas betydelse, eller kan det vara så illa att mitt val av bågar är så vanprydande att ingen vill känna igen mig? De senare dementeras dock av de närmaste vännerna som bara är skyldiga att känna igen mig och som säger att glasögonen klär mig.

Hur som helst, min värld är inte längre sig lik. Det har sina sidor att bli äldre, men det öppnar även nya perspektiv på det inre och det yttre.

Läs även andra bloggares åsikter om livet, ålder, förändring, glasögon