Vid Svartöstadens bästa strand återfinns den gamla piren. En pir byggd av sten och betong. I det bleka vinterljuset ramar den in stranden som så här års mest besöks av hundägare. Jag vet inget om denna pirs historia. Den har säkert en hel del att berätta, men som bekant kan pirar inte tala, så jag får nog söka kunskap på annat håll.
Läs även andra bloggares åsikter om Svartöstaden, Luleå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar