Inför vår sista vandringsdag mot Hemavan tog batteriet till mobilen slut. Jag hann ta en bild, en bild på min älskade Ewa. Det var gott nog!
De sista 12 kilometrarna var ingen transportsträcka, tvärtom,. Här framträdde ett nytt fjällpanorama med norska fjälltoppar i väster. Dagen var mild och efterhand allt soligare.
Vi tog vår lunch vid högsta punkten innan utförslöpan mot Hemavan tog vid. Ju närmare vi kom den vanliga civilisationen desto flera människor mötte vi - vandrare med lätt packning, flanörer med hund och terrängcykelåkare.
Efter ett kort besök i Naturrummet vid Kungsledens startpunkt tog vi ner oss till ICA-affären för lite proviantering inför hemresan.
Därefter samlades "vandrargänget" Ewa, Johan, Lena, Hanna, Åsa och jag på restaurangen Hannas. Vi hade fått tips att de gjorde bra pizzor. Jag äter vanligtvis mest LCHF-inspirerad kost, men ibland måste man göra undantag. 6 dagars vandring i fjällvärlden ger en utmärkt ursäkt för ett undantag. Pizzan smakande naturligtvis finfint tillsammans med en god öl från ett Umeåbryggeri.
Nu återstod en 6 timmars bussresa till utgångspunkten för vandringen - Ammarnäs. I Storuman skildes vi från våra vandrarvänner och i kvällsskymningen satt vi oss i Volvon med återfärd mot min stuga Grova.
Åter i stugan vid midnatt väntade bastun. Den var efterlängtad!
Nu är jag en fjällvandring rikare med många fina minnen. Så småningom blir det dags att spänna bågen mot nya vandringsäventyr...!
2 kommentarer:
Det var en så vacker vandring!
God pizza gillade oxå ölen.
Det blev en lång bussresa! Tur att vi fick gå av på rätt ställe!
...något att komma ihåg när mörkret faller och låta inspirera framtiden...
Skicka en kommentar