torsdag 9 maj 2013

En stadsnära resa
















Idag har jag rest, inte långt fysiskt, men mentalt har jag varit har jag varit både i dåtid, nutid och framtid. Dagens resa har gått till fågelparadiset Gammelstadsviken bara knappa milen från Luleå centrum. Trots en grinig blåst och en mulen himmel som varslade om ett förestående regn gav jag och vännen Björn oss iväg på förmiddagen.

Att vandra längs efter den gamla välkända stigen tillsammans med en god kamrat väcker många minnen om det som var, det som är och det som kanske kommer att bli. Vi samtalar om människans varande, hennes mående och mångas jakt efter konsumtion, såväl saker som upplevelser. Vad är det som får oss att må bra och utvecklas? Är det inte att uppleva glädjen i det inte alltför storslagna och se mening i det som finns runt omkring oss som kan ge de bestående och hållbara upplevelserna. Vi som gillar upprepningar och gör våra vandringar i det inre och yttre nära landskapet ser det så.

En grå majdag bär inte på några färgsprakande upplevelser, men naturen i sig bryr sig inte. Fågellivet är lika aktivt som den soligaste dag. Rovfåglar som kungsörn och fiskgjuse förser sig av naturens skafferi och svartsnäpporna spelar i vassen.

Vi vandrar, skådar och samtalar under tre timmar. Därefter väntade Sven i sitt hus med kaffe och med Karins goda bullar. Ett gott slut på en fin resa. Ibland är det enkelt och fint att vara människa...

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Inga kommentarer: