Så har det hänt igen. Ledande forskare varnar om den eskalerande klimatförändringen. Tidigare pratade man om en global temperaturökning på 2 grader inom en inte alls så avlägsen framtid. Nu är det värre än så, gör vi inte omedelbara förändringar vad gäller livsstil och utsläpp i atmosfären, tyder allt på att temperaturstegringen snarare blir 4 grader.
Jag får ofta hör att vi ska tänka positivt och se möjligheterna istället för att grotta ner oss i problem. Visst kan det vara så i det lilla livet mellan du och jag. I mitt arbete försöker jag stödja människor att se möjligheterna och ta makten över sina liv, ibland med lyckat resultat. Men när det gäller att tänka stort och globalt blir det där med positiva och nödvändiga förändringar mycket svårare, då det finns så mycket okunniga och giriga krafter som inte vill se. Trots att vi borde veta att de stora klimatförändringarna som kommer leder till att livsbetingelserna för många människor på Jorden kommer att bli omöjliga. Dagens flyktingströmmar kommer att vara en lätt västanfläkt inför det som kommer och de konflikter som uppstår törs jag knappast tänka på.
Här blir det svårt att tänka positivt. Det land (USA) som släpper ut mest koldioxid per capita lever fortfarande mest i förnekelse. Kina som totalt släpper ut mest lär å sin sida inte göra något förrän USA på allvar ändrar attityd i klimatfrågan. Det är ett groteskt spel som pågår med Jorden och mänskligheten som yttersta insats.
Det sista som överger oss är hoppet. Med den lilla fåfänga som jag bär med mig försöker hålla hoppets låga levande. Vad annars kan jag göra?
Läs även andra bloggares åsikter om klimatförändringar, människan, politik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar