Under helgen som var har en regelbundet återkommande aktivitet ägt rum – herrmiddagen. Det är en mångårig tradition som vi håller hårt på. Ofta sker dessa tillställningar hos mig. Helgens evenemang var ett mycket trevligt undantag då vi träffades hos Björn. En genuin herrmiddag enligt vår devis ska vara enkel, men god utan krusiduller. Det viktigaste är att få mötas. Våra herrmiddagar är långa. De startar vid 17.00-tiden och avslutas oftast en bra bit in på natten.
Hos Björn är det naturens skafferi av goda råvaror som gäller, alltså bjöds vi på ryggbiff från älg, svampstuvning från svärmors svamp och hjortron med glass som avrundning.
Överraskningen var förrätten, en välsmakande synnerligen enkel anrättning bestående av saltgurka, gräddfil och honung med den lille till. Tre burkar som utan märkvärdigeter ställdes fram på bordet och som tillsammans erbjöd ett litet under.
Många med eller mindre allvarsamma samtal hann avhandlas under kvällen naturligtvis tillsammans musik från företrädesvis äldre datum. Springsteens ”Born to run”, Beatels ”Strawberry fields” tillsammans med Allan Edvalls strofer var särskilt uppskattade inslag.
Vi hade så trevligt så att vi gör en upprepning om två veckor innanför mina väggar. Då är det klassiskt vintergrillat som gäller. Återstår att se vilka överraskningar som väntar då…..
Läs även andra bloggares åsikter om Herrmiddagar, vänner, kamratskap, mat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar