Det är något speciellt med födelsedagar. Kanske firar vi dem samtidigt som de förblir en påminnelse om vår utmätta tid.
Om några dagar fyller jag år. Jag har vandrat ganska länge på vår Jord så det har hunnit bli många år och nu med en jämn siffra. Födelsedagar är ju egentligen som vilken dag som helst. Det är vi som fyller dem mening och innehåll om vi vill. Oftast brukar mina födelsedagar gå ganska obemärkt förbi, men dessa jämna födelsedagar påverkar mer. Även om det är just en av många dagar i mänsklighetens liv så blir de jämna födelsedagarna någon sorts sammanhangsmarkörer över var vad jag befinner mig och vad jag är på väg.
För tjugo år sedan var det fest i den nyinflyttade villan. För tio år sedan var det fest. Jag hade separerat från villan men var ännu gift. Nu har jag skilt mig, genomlevt ytterligare en separation och flyttat ytterligare två gånger. Under tiden...ja, under det pågående livet har jag varit med om flera underbara händelser och kanske lika många tråkiga.
Nu är det som sagt dags igen. Konstaterar att jag blir äldre. Det går liksom inte att göra något åt. Nyfikenheten inför livet är däremot inte äldre. En klok sommarpratare sa att när vi blir äldre har vi alla åldrarna inom oss - barnet, ungdomen, den unga vuxne och den äldre. Det var fint att höra. Att ha alla åldrar inom sig gör att jag mer än någonsin tillsammans med mina livserfarenheter kan bejaka olika sidor hos mig själv.
Jag känner mig ganska bra vid det här laget och har ganska bra koll på mina bra respektive mindre bra sidor. Nu när jag ska fortsätta min livsresa så ska jag utmana mig lite grann. Tror att det är både bra för kroppen och knoppen.
Någon fest blir det inte på min dag. Som ett led i de nya lågmälda utmaningarna blir det vandring och spahotell i vårt närmaste grannland tillsammans med någon jag tycker om.
Livet fortsätter...jag ska göra mitt bästa för att göra något fint av det...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar