Jag bor i norr. Så här års lever jag mycket i mörker. Mörkret gör mig gott, gör mig lugn. Vi lever i en farlig och mörk tid. Januaris stillhet och relativa frihet från förväntningar hjälper till att stilla mörka tankar och även att få den pessimistiske att se ljuset i tunneln.
Jag är mer pessimist än optimist till min läggning. Pessimisten kan leva i mörkret för att se ljuset medan den optimisten lever i sitt ljus och har allt för dålig beredskap att hantera det mörka.
Göran Rosenberg berättade om pessimistens olika förtjänster för en tid sedan i sin krönika i "God Morgon Världen". Göran säger att det krävs ett visst mått av galenskap för att vara optimist i vår oroliga tid. Då är det mycket klokare att vara pessimist, befara det värsta och bli glatt överraskad när det inte gick så illa som pessimisten trodde. Då är det värre för optimisten som förväntar sig det bästa och blir besviken.
Göran menar vidare att pessimisten har lättare att tvivla på propaganda och falska nyheter. Vi som pessimister är kritiska och litar till våra erfarenheter. Vi gör trots dåliga odds vårt bästa och när det mot förväntan går bättre än väntat kan vi få erfara korta stunder av lycka.
Görans ord stärkte mig i min pessimistiska läggning. Kanske jag på många sätt är en lyckligare människa än många optimister som gång på gång blir besvikna. Det hjälper mig i alla fall att se tillvarons guldkorn och det räcker långt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar