tisdag 23 februari 2016

Bilden av modern och fadern



 Bilder av olika slag säger ofta mer än tusen ord, brukar det sägas. Det beror förstås på vad det är för bild och var den väcker hos betraktaren. Förra helgen var jag på Liljevalchs vårsalong. Här får allehanda uttryck komma till tals. Mycket gillade jag, annat lämnade mig oberörd.

Två konstverk av det berörande slaget är gjorda av två helt olika konstnärer, bilden av modern ovan och av fadern nedan. Två konstverk som står i bjärt kontrast mot den klassiska bilden av den närvarande modern och den frånvarande fadern. Konstverket av den den frånvarande modern till synes tom ger närmast rysningar. Barnet i moderns armar tycks redan ana att här finns ingen närhet och kontakt att få...här gäller det att överleva på egen hand. Fadern verkar ha en helt annan sinnesnärvaro. Det märks också på sonen i hans famn. Även detta barn riktar sig ut, men verkar vara tryckt förvissad om att fadern finns kvar.

Jag vet inte vad konstnärerna vill säga med sina respektive verk. Vi vet att den anknytning det lilla barnet får med sina föräldrar kommer att vara avgörande för hur det sedan kommer att klara livets påfrestningar. I vår tid är det inte alltid självklart att det är modern som är den primära anknytningspersonen. Sedan vet vi att ensamhushållen växer. De ensamma mödrarna med barn är många i vårt land. Kanske är det en tröttkörd ensam mor utan stöd vi ser i den till synes frånvarande kvinnan. Vem ser henne och barnet och ger det frikostiga och villkorslösa stödet...? Det blir en fråga om överlevnad för henne, men framförallt för barnet.


2 kommentarer:

Sven Teglund sa...

Ja verkligen intressanta kopplingar du gör mellan de två konstverken!

Jag funderade på att modern i svartvitt kan vara 40-50 tal, och att bilden inte visar hennes relation till barnet, utan förhållandet till kameran, att bli fotograferad, avbildad. Det typiskt spända uttrycket på folk i gamla bilder. Det uppställda som till och med barnet känner av. Medan färgbilden på fadern är mer modern, nu när vi är vana vid att "knäppas". Ja, det finns många möjliga tolkningar av bra konstverk :)

Johan sa...

Jag gillar den mer politiska tolkningen. Kanske kan det vara så att konstnären är helt ovetande om den politiska laddning jag ser...?