torsdag 7 februari 2013
Allt lugnt på Norra Strandgatan
Utblicken från mitt vardagsrumsfönster: klockan är 20.05, det är 7 februari och temperaturen är för ögonblicket -17,4 c.
Jag bor i staden Luleå, den nordliga metropolen i Sveriges nordligaste län som strävar att bli stor. Inget ont i det, ska länet leva och utvecklas så behövs en motor. Luleå växer, om än sakta och de flesta liksom jag trivs här, mörker och kyla till trots.
Som den betraktare jag så gillar jag att blicka ut. Blicken från vardagsrummet ut mot strandpromenaden är en vanlig sådan utblick, morgon, dag och kväll. Jag kan konstatera att trots jag bor bara några hundra meter från Luleås centrumkärna är det stora delar av dygnet i stort sett folktomt sånär på en och annan person som vallar sin hund.
Precis så kan det vara att bo i en expanderade metropol i norr, stillheten är inte långt borta.....
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå, Norrbotten, stillhet, staden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Synd att du inte tog bilden igår. Då gick jag förbi där. ;-)
Och jag antar utan hund. Du skulle vara en raritet i sammanhanget.
" ska länet leva och utvecklas så behövs en motor"
Detta upprepas ofta, men är det sant för det?
Merparten av s k sanningar är relativa och färskvara. Jag medger att just denna sanning kan vara en av dessa schablonföreställningar vi omger oss med. Men, med den utblick jag har idag har tror jag Norrbotten mår väl om Luleå utvecklas. Framförallt så länge länet förblir en råvaruproducent för resten av världen med de bekanta risker som följer i dess spår...
Jag hör ibland Lulebor säga just detta. Ingen gång har jag hört samma från någon som bor i Arvidsjaur.
Jag tror att storstadens nya invånare ofta kommer från området runt om, som utarmas på duglig arbetskraft.
Om det är en oundviklig utveckling eller inte vet jag inte. Det verkar vara på samma sätt vart än du vänder dig i världen, möjligen med ett litet undantag av Norge.
Men att det skulle vara bra för de orter som drabbas av utflyttningen tror jag inte.
Du har en poäng där. Min utblick är stadsmänniskans. Varje ort måste i första hand lite till det egna skapandet. Mitt "andra" hem finns i Arjeplogs kommun där man har lyckats ganska bra med sin biltestarverksamhet. Men, kommunen har detta till trots fortfarande en negativ befolkningsstatistik.
Skicka en kommentar