Stadsmiljö från San Sebastian
Jag var för någon vecka sedan på La Gomera i den kanariska övärlden. Jag kunde konstatera att människor och kultur skiljer sig från hemmapanoramat i Norrbotten. Kanske inte så konstigt. La Gomera ligger ju ganska långt från Norrbotten. Dessutom är det varmt och soligt nästan jämt.
Det jag slogs mest av är att spanjoren är snabbare, men samtidigt mycket långsammare än norrbottningen. Vad än spanjorer träffas tillsammans så pratas det. Det inte bara pratas, det pratas fort. Under den tid en Kalixbo har formulerat ett ord har säkert en spanjor formulerat mellan fem och tio. Förhållandet är det motsatta i en spansk matvarubutik. Kassörskan pratar länge med kunden före mig, alltmedan jag väntar tålmodigt med min vattenflaska och baguette. Kassörskan hinner ta ett dessutom ta ett samspråk med kollegan innan jag expedieras. Kassörskan i Kalix hade nog expedierat flera kunder under samma tid.
Pojkarna som trillar boll utanför kyrkan
Så var det där med fotboll. Har man varit i den lilla staden San Sebastian på La Gomera förstår man fotbollens storhet i Spanien. Varje pojke kickar boll överallt, på gatorna, utanför kyrkan, på marknadsplatsen. Även restaurangerna får besök av en förlupen fotboll lite då och då.
Det är roligt att besöka ett avlägset land emellanåt. Inte minst när man har hittat en plats utanför de värsta turiststråken….
Läs även andra bloggares åsikter om människor, kultur, språk, tal, La Gomera
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar