Transporter och rysk roulette

Jag färdas ibland i bil på vägarna. Säkert mindre än den genomsnittliga bilisten, men trots allt, jag är bilist som de flesta. En av många, som bara tycks bli fler och fler. Fler och fler blir även de långväga transporterna på landsväg, trots att det goda förnuftet, klimat och miljö borde tala för motsatsen.

Trots att jag färdas relativt lite på våra vägar har jag under åren varit i allvarliga situationer med dessa tunga fordon vid två tillfällen. För ett antal år sedan kastade ett släp plötsligt hit och dit när jag skulle köra om. Jag hade det man kallar änglavakt att släpet inte kastade sig mot min bil i omkörningsögonblicket. För några dagar sedan var det dags igen. Ännu en gång en omkörningssituation där den långtradare jag var på väg att passera plötsligt oannonserat viker ut och ska köra om ett annat långsamgående fordon utan att ta någon som helst notis om mig. Goda bromsar och att ingen bil låg bakom mig räddade mig ur denna situation.

Naturligtvis kommer det uppstå allt fler situationer likt dem jag har varit med om ju fler av dessa transporter som rullar på väg istället för på räls – det är ju trots felbara människor som sitter bakom ratten. Rysk roulette mot såväl människor som miljö. Detta skrivs i tider då entreprenörer hotar att överge järnvägen här i norr p g a brist på lönsamhet. Vad detta innebär är lätt att förstå. Än en gång handlar det mycket politik och kloka beslut. Med andra ord: Kloka och långsiktigt tänkande politiker, var finns ni?

Läs även andra bloggares åsikter om transporter, politik, miljö, framtid