Vårt språk förändras kontinuerligt, på gott och på ont. Ord och begrepp kan klargöra saker och ge en tydlig fingervisning vad vi vill och vad vi är på väg. Orden kan även fördunkla och kamouflera meningssammanhang och viljeinriktning. Bland och organisationer och myndigheter är exemplen på det senare vanligt. Ett nytt språkbruk vann terräng i början av 1990-talet då välfärdsstaten hade nått sin absoluta topp och rationaliseringar och besparingar tog vid. När allt började bli sämre skulle verksamheten kvalitetssäkras och vi skulle arbeta med ständiga förbättringar. Det fanns en inneboende obegriplighet i detta. Hur kunde något ständigt bli bättre med mindre resurser? Idag har ett nytt ord vunnit stark terräng i olika sammanhang – göra skillnad. Nya dimridåer skickas ut. Göra skillnad från vad? När vi skulle göra ständiga förbättringar med mindre resurser fanns i alla fall en strävan att göra just bättre. Att göra skillnad kan ju lika gärna bli en skillnad till det sämre. Kanske det är just det som är meningen då det blir ju svårt att ställa någon till svars. Oavsett vad som har hänt har vi ju gjort skillnad.
Nej, tacka vet jag tydliga ord som ger en tydlig fingervisning vad vi är på väg. Släng göra skillnad i papperskorgen och ersätt det med att göra bättre med tydliga mätbara mål hur vi just gör bättre.
Läs även andra bloggares åsikter om språk, ord
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Håller med dig fullständigt! Det där är den senaste av anglicismer. "Make a difference."
Används hela tiden i Världens barn-kampanjen.
Ditt förslag är mycket bättre.
Jag har hört det. Ordtrender kommer och går. Bara enkla och raka begrepp kan förmedla nån sorts sanning och klokskap.
Skicka en kommentar