Denna ort är mellersta Lapplands centrum och detta är samhället som alltid passeras när jag ska upp till vår stuga.
Att Arvidsjaur är ett av inlandets nav märks inte minst p.g.a. av alla bilar som ständigt kretsar runt samhället. Det finns något mycket paradoxalt över detta. Jag känner inte till någon plats där alla är så laglydiga när det gäller att hålla hastigheten. Under alla dessa år jag har passerat samhället har ingen kört över 50 km/h, utan snarare mycket långsammare än så. Samtidigt finns det ingen plats jag har sett så mycket s k motorburen ungdom som här, dag som kväll. Utåt sett är det stilla och städat, men i bilarna dundrar musiken, tutorna och adrenalinet. Samlingspunkten är parkeringsplatsen och Sibyllakiosken.
Så är det även denna vardagkväll, även om ungdomarna fortfarande får samsas med gubbarna på ljugarbänken. Kanske väntar man på en signal från skogen om hopp att någon har fällt en 16- taggare. Kvällen är sommarljum och andas förväntan. De bilburna ökar i intensitet, mörkret faller och jag vandrar långsamt mot en helt annan värld, hotellet.
Läs även andra bloggares åsikter om Arvidsjaur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar