Så samlas vi alla i Sverige som ska jobba med liknande frågor som mig. Vi är flera hundra till antalet som samlas på konferenshotellet Sign i Stockholm. Det är en stor mobilisering där centrala chefer av olika rang öser ut vackra superlativer kring hur spännande och utmanande det ska bli att bygga upp den nya verksamheten. En kollega säger att det här liknas vid något frikyrkosamfunds väckelsemöte. Kanske är det så, men visst känns det trevligt att har att man är viktig för rättssäkerheten och demokratin.
Vad minns jag då mest av dagen? Det var den delikata lunchen, det svarta toalettpapperet och underhållarna som på känt storstadsmanér pratade om Norrland som något exotiskt.
Det är kanske så det blir när jag ska förhålla mig till vimlet av alla människor och alla de stora orden. Just detaljerna blir orienteringspunkterna. Så enkelt är det. Jag är ju bara en människa...
Läs även andra bloggares åsikter om Människor, arbetsplatsen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar