tisdag 16 juni 2009

EU, sammanhållningen och framtiden



Robert Schuman var urfadern till det EU vi har byggt upp idag. En viktig tanke för det gemensamma Europaprojektet var att efter andra världskriget hitta fredliga samförståndslösningar i gemensamma angelägenheter. Unionen har genom åren växt sig allt större och snart är nog även det ganska nyligen krigshärjade Balkan med.

Jag undrar vad Robert Schuman skulle säga om utvecklingen av sin skapelse idag när 26 länders olika intressen ska försöka samsas. Ett av EU:s stora problem är att det inte är i takt med den tid vi lever i. Samhället tar på gott och ont allt snabbare språng framåt. Det står i bjärt kontrast till EU:s mycket långsamma beslutsprocess där det kan flera år till beslut i enskilda frågor om det ens blir något beslut överhuvudtaget. Det är många kulturella, nationella och sociala särintressen som ska försöka att nå konsensus. För detta har EU byggt en gigantisk byråkrati som är satta att bereda alla frågor. Dessutom finns det olika särintressen ( sk lobbyister) som bygger sina verksamheter för att bevaka just sina intressen.

Jag har tidigare inte varit förespråkare för EU-projektet som sådant. Jag är fortfarande tvivlande till EU:s tröga och mycket byråkratiska överbyggnad. Samtidigt har jag kommit till den insikten att vi behöver EU. Framförallt behöver norra Sverige EU. Det är paradoxalt så att de delar av Sverige som är mest EU-kritiska har mest att tjäna på att vi finns med. De norrbottningar som finns på plats i Bryssel kan berätta att det finns ett mycket större intresse för våra frågor inom EU än vad det finns på nationell nivå (läs 08-perspektivet).

Vi lever i en tid då både nationella och globala frågor kräver just globala lösningar. Sedan får vi leva med att EU:s baksidor – de som försöker dra fördel för egen vinning eller för ett lokalt särintresse. Varje paradis har ju sin orm. Just därför finns det inga rena paradis, men väl goda sidor som vi kan och måste utveckla.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Inga kommentarer: