Vi fortsatte våra nära vandringar i fredags. Denna gång vandrade vi den delsträcka av Solanderleden som börjar i utkanten av Kallax by och avslutas invid skidbacken i Måttsund.
Det var lätt att vara vandrare dessa dagar med flödande vårsol och lagom temperatur för vandring. Utmaningen var skovalet. Jag är en inbiten stövelvandrare, men jag har på senare år blivit lite bekväm och kan se vinsten med att slippa vandra med några extra kilo runt fötterna. Jag valde mina lätta, men väl uppbyggda och fotriktiga skor. Det var bitvis smått utmanande sökande efter torra tuvor, men jag klarade mig relativt torrskodd hela vägen.
Vandringen bjuder på typisk kustnära norrbottnisk skog, små myrar och mindre åsryggar för att avslutas med låga berg när vi närmade oss Måttsund. Vandringen är lätt med lite stigning efter hand och mer påtagliga höjdmeter på stigen upp på Måttsundsberget.
Skogsbruket gör sina påtagliga avtryck även efter denna sträcka och en större del del av vandringen går efter skogsbilvägar. Området verkar också vara ett eldorado för älgjägare. Vi passerade ganska många älgtorn av högst skiftande uppförande längs med vägen.
Då det blåste ganska mycket under vandringen var fågelsången mycket dämpad. Vid ett fikastopp ovan den fågelrika lokalen Sågträsket avisade de typiska vadarna som grönbena, gluttsnäppa och småspov om sin närvaro.
En kilometer innan vi nådde målet för vandringen gjorde vi en avstickare till Måttsundsbergets topp. Strax nedan toppen hittade vi ett naturskönt ställe där min medvandrare Mariannes lunchsallad smakade ypperligt.
Det blev vandring utan större dramaturgi, men jag vill ändå rekommendera vandringen om du vill se en sällan sedd del av Luleå kommun.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar