torsdag 14 november 2013

Att lämna och gå vidare

















November och stugliv är vemodets rätta plats. Tankar som växer, sorg som får ta plats och insikten om möjligheten, som är livet, är ljuset.

Det som är lämnat är lämnat, om det så handlar om människor, relationer, platser, intressen eller upplevelser. Det som var, kan vi aldrig återskapa, även om vi så ofta önskar det. Denna önskan binder energi och gör det svårt att gå vidare. Vi måste sörja och vi måste sörja klart. Utan sorg, ingen insikt och helande.

Det som var kommer att finnas kvar i våra tankar som erfarenheter och mognad. Så länge vi har möjligheten till livet har vi också möjligheten att förändras, att gå vidare. Livet är fullt av förluster. Varje dag har sin början och sitt slut. Så är det även med de sammanhang vi är sammanvävda med. Det är inte enkelt att lämna, men det lämnar även dörren  för förhoppningen, möjligheten.

Även i november bryter solens strålar igenom. Det är så vi kan se på dagen, på livet. Då går det lättare...

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

2 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Vilken fantastisk bild!

Kan väl inte säga att november är den månad jag gillar bäst. Men nog har den sina ljusglimtar av brytningstid. Och bara snön kommer på allvar, så skulle den öka i popularitet.

Johan sa...

Guldvaskning är novembers utmaning. Då blir det mycket roligare...