måndag 1 oktober 2012

Avsked



För någon vecka sedan var dags att stänga stugan för säsongen. Vattnet skulle tömmas, veden skulle bäras   in, bord och stolar skulle bäras till uthuset. Kort sagt, stugan förbereddes för ett långt viloläge under vintern.

Till skillnad från separationen som är något mer definitivt erbjuder avskedet förhoppningen om återkomsten och återseendet. Det ligger redan en förväntan om detta återseende i en framtid. Samtidigt finns inte den totala vissheten. Livet och återkomsten erbjuder möjligheten, men kan inte tas för given. Ju äldre jag blir mer desto mer slås jag av detta. Däri kanske sorg och vemod ligger, att inget kan tas för givet, bara möjligheten är given.

En vacker helg var nu till ända. En sorgmantel med ett lättare regn drog över himlen. Jag kan bara hoppas på ett återseende…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

2 kommentarer:

lifeblog sa...

Så fint du skrev! Då man lämnar "hembacken" undrar man om man ska komma tillbaka - man vet ju aldrig.. och ju äldre man blir så ... (men du är ju ung!!) - vad sentimentalt det blir - nu "hurtar" vi upp oss: Det är klart vi kommer tillbaka!!!

Johan sa...

Jo, det svårt att tänka sig något annat. Bara vi inser att livet är en möjlighet som inte får tas för givet.