Jag gör en vandring i senhöstens skog. Det är en mulen och ganska stilla dag med någon plusgrad. Marken börjar hårdna, vissa vattensamlingar är lätt frusna och nattens frost är delvis kvar. Naturen är redo för vintern. Får se när den kommer.
Jag välkomnas av nötskrikor, hackspett och domherre. Tre av den kalla årstidens stannfåglar.
Skogen är min hemvist när jag behöver tömma huvudet på alla tankar, speciellt de oroliga. Skulle närmast säga att skogen är min räddning för att slippa nyhetsflödet. För en stund inte tänka på folkfördrivningen och dödandet i Gaza, Donald Trump eller den eskalerande miljö och klimatkatastrofen.
Blev riktigt arg strax innan min vandring då jag läser att den skogsutredning som Tidöhögern har tillsatt ämnar förslå att det ska bli lättare att avverka den fjällnära skogen. Gammal skog som innehåller så mycket av den biologiska mångfalden som finns kvar. Samtidigt är vår miljöminister på det internationella möte där just där den biologiska mångfalden ska säkras. Det lätt att bli riktigt uppgiven.
Jag tar mitt medhavda fika och kaffe i ett gammalt vackert skogsparti. Njuter av det varma kaffet och platsens lågmälda skönhet.
När jag kommer hem nås jag av nyheten att en klimataktivist har friats av domstol. Det finns ännu tid för hopp trots allt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar