lördag 11 november 2017

En lördag i november



 De ljusa timmarna krymper allt mer, så det gäller att ta vara på dem. När jag slog upp ögonen denna lördag såg jag att dagen lovade gott. Vandraren i mig fick snabbt vittring. Sagt och gjort, kaffet kokades och smörgåsarna breddes och sedan bar det iväg.

Åkte till vårt fina naturreservat Bälingeberget. Normalt brukar många människor, stora som små, vandra där. Platsen är lättillgänglig med flera grillplatser. Men,  denna krispiga morgon vandrar jag ensam genom skog, hällmarker och klapperstensfält. Det är lite halt med rimfrosten och svallis, men så stilla och vackert.

Tystnaden brukar ofta vara min följeslagare på vandringarna. Visst är det tyst och stilla, men helt tyst är det inte. En nötskrika följer mina göranden under full uppsikt. Långt nere vid träsket trumpetar några sångsvanar kanske ett sista farväl innan de ger sig av. På samma träsk spelar isen och en stövare verkar ha fått vittring på en hare.

Jag sätter mig med mitt kaffe på en stenhäll och bara tar in allt det fina framför mina fötter. En novemberlördag av bästa märke. Rikedomen känns och är stor...


Inga kommentarer: