Ett stycke evighet

En ljummen julikväll med en utkik från Ganjaureudden. Blick ut över Uddjaurs vatten med mänsklig förgrund. Snart hugger gäddan för andra gången….

Läs även andra bloggares åsikter om Arjeplog, skönhet, natur

muurikka

Oftast är grillen en central del av matlagningen vid stugan Grova. Grillandet är en kontemplativ form av matlagning tillsammans med en god öl i den fina naturen. När vi inte grillar är det matlagning i muurikka som gäller. Till skillnad från grillandet är tillredning av mat i muurikka en mer fysisk kokkonst. Aktivitet med lämpliga redskap är att måste och elden ska vara livlig men inte för livlig om resultatet ska bli lyckat. Följande lilla filmsnutt får illustrera kokkonsten ute i det fria….

Läs även andra bloggares åsikter om muurikka, matlagning

Molnen

Att livet är i rörelse och många gånger oförutsägbart. Det vet vi.

När jag blickar upp mot den vackra sommarhimlen med dess lätta cumulusmoln slås jag av likheten mellan molnens skiftningar och människan. Molnen är i rörelse och förändras hela tiden.

Du ser ett stort område med en blå himmel och tänker att snart kommer solen. Några ögonblick senare har allt det blå täcks av ett moln som utvidgas. Du ser att himlen nästan är täckt av moln och så bryter solen igenom och molnen löses upp.

Vårt mänskliga liv gestaltar sig ofta på ett liknande sätt. Vi planerar något och så kommer något annat oväntat emellan. I rörelsen öppnas vägar för det icke förväntade. I det icke förutsägbara öppnas möjligheter för växt och mognad.



Himlen med alla moln kan ses som en spegel och vägvisare. Jag tycket det känns fruktsamt att tänka så.

Läs även andra bloggares åsikter om moln, människan, livet, förändring

Havremagasinet

Mitt första år i livet tillbringades på Norrbottensvägen i Boden. Nu 50 år senare har jag fått en bra anledning att åter besöka Norrbottensvägen. Bland alla övergivna pampiga byggnader efter Norrbottensvägen från den svunna tiden då Boden var Norrlands militärstad återfinns även det gamla Havremagasinet.

På den plats där förr förvarades hundratals ton med havre är nu inrymd en konsthall. Ett kreativt grepp av det större slaget. Havremagasinet blandar nytt och gammalt i konstväg och allahanda tekniker på ett inspirerande sätt.

Att Boden en gång inrymde så många regementen har med stor sannolikhet att göra med den relativa närheten till Ryssland. Att hotet kom från öster påminns vi ett flertal gånger när vi vandrar mellan de olika utställningshallarna. Utställningarna ger tid till eftetanke. Vad var egenligen reella hot och vad blev det av allt som var.

Jag säger fördel Boden och Havremagasinet!

Läs även andra bloggares åsikter om Boden, Havremagasinet, konst