När jag går in på SMHI:s hemsida ser jag att den metereologiska hösten har kommit till min stuga Grova. Det känns bra. Speciellt den tidiga hösten är min tid med den friska klara luften och höstfärgerna som kommer. Sommaren blev kort. Först sval, sedan alldeles för varm och nu tog det tvärt slut. Naturen har inte riktigt gillat denna typ av sommar. En del hjortron har det blivit, men svamp är det ont om och det verkar dessutom bli skralt med lingon.
Nu är jag här i min fina stuga med den välkomnande utsikten över vattnet och lågfjället Välmapouda. Jag går i väntans tider då jag ska flytta till mitt nya fasta boende i Sundom i mitten av oktober. Att vänta på den plats där jag nu befinner mig är så bra som det kan bli. Just nu tar jag hand om veden. Annars är det vandringarna, läsningen, bastun och grillningen med det lilla glaset gin som gäller.
Jag har det in detta nu det väldigt bra och känner en stor tacksamhet inför detta. Jag är frisk, lever det liv jag vill leva och känner mig älskad för den jag är.
Händelserna i vår värld gör mig allt mer förfärad och jag kan verkligen känna en stor oro inför framtiden och människan på Jorden. Denna oro finns där och går inte att blunda inför, men jag försöker trots detta leva ett gott liv på mina villkor. Det är ingen motståndshandling, men att helt låta sig uppslukas av oron gör det bara sämre för mig själv och gör ingen annan glad.
Låter mig därför glädjas över att solen nu tittar fram efter morgonens skurar. Det blir nog en stund vid vedklyven även idag, men först ett sent förmiddagskaffe intill husväggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar