Tankar och livsfragment 12 maj 2024 - nästan som vanligt i Gammelstadsviken

 

Så var jag här igen. Det är åtskilliga gånger genom åren som jag har vandrat i Gammelstadsvikens naturreservat. Det är alltid lite speciellt med årets första gång då längtan efter att kunna fotvandra i naturen är stor efter en lång vinter.

Vi lever ju på många sätt under en väldigt ovanlig tid. Ja, inte bara ovanlig utan närmast dystert dystopisk.

Då är det extra skönt att komma tillbaka till platser där nästan allt är som vanligt. Även om det i år är något senare i naturen. Ännu finns det en hel del snö i skogen på vissa ställen och det är mycket vatten i markerna.

När jag sitter på en klipphäll några meter upp i terrängen med mitt kaffe känner jag mycket av det där trivsamma lugnet. Skratt och dvärgmås tjattrar på en bit bort. Gluttsnäppa och grönbena spelar upp sin välbekanta melodi. Jag ser brunkärrhöken jaga, hör sångsvanarna bråka och lystrar till årets första svartvita flugsnappare.

Allt är nästan som det brukar vara utan åthävor. Om det inte vore för allt det där hemska bortom min horisont skulle det vara helt perfekt. 

Nu nöjer jag jag mig med den glädje som ändå infinner sig och har vår fina natur att tacka...