Ovan ser ni ser ni en gubbe som är jag. Jag umgås gärna i gröna öppna landskap som här invid Drottningruta,Västerålen i Nordnorge.
Som äldre man börjar det finnas allt mer tid att fundera över oss män, hur vi beter oss, umgås och håller i våra band till varandra.
Människan var i sin begynnelse på Afrikas savann ett flockdjur. Flocken var den utvidgade familjen som sörjde för individernas skydd och överlevnad.
Till vissa delar är vi nog fortfarande ett flockdjur. Vi är i alla fall sociala varelser som är beroende av just det sociala för att utvecklas och för att må bra.
Det just här min spaning och lilla reflektion kommer in. Speciellt många män verkar fortsätta fortsätta att odla flockbeteende tillsammans medan kvinnor ofta odlar mer intima vänskapsrelationer. Lite generalistiskt, javisst, men jag tror att det ligger en hel del i det.
Som tonåringar brukar många av kepspojkarna störa högljutt tillsammans och ta plats. Det är lite lättare att ha överseende då de är unga och omogna. Lite svårare för beteendet har jag när 70-plusmännen närmast äger gymmet med höga röster. Minst lika störade är det när ett gäng överförfriskade halvgamla män stör på puben vid 17.00-tiden och förstör alla andra gäster.
Jag undrar om många män har svårt för socialt samspel och kommunikation eller helt enkelt inte förstår att de är störande. Det är i alla fall inte uppskattat...framförallt inte av kvinnorna.
Kanske män behöver göra något tillsammans med eller utan oljud för att fungera i en gemenskap.
Manlig vänskap är i alla fall en svår sak. Kända och i alla fall till det yttre sympatiska män skriver om hur svårt att är att odla manlig vänskap. Göran Greider lär exempelvis vara utan manliga vänner.
Jag har aldrig varit flockman. När jag var yngre kände jag mig säker på att manlig vänskap i mitt liv var solidare en kärleksrelationer. Med åldern är jag inte längre så säker på det. Tycker mig se att det blir svårare att få till möten och att det lättare kan bli konflikter och missförstånd numera.
Som män måste vi vara vaksamma så vi inte blir riktigt ensamma. Det ligger farligt nära om vi inte jobbar för motsatsen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar