Igår gjorde jag min första fågelskådning för året. Ja, jag skulle hellre vilja säga lågmäld fågelspaning. Jag tillhör ju inte alla de där företrädesvis manliga fågelskådarna som räknar arter, helst rara sådana, med sina stora tubkikare.
Min gamla Kova tubkikare har jag inte använt på många år. Igår hade jag tänkt att ta med den, men stativet ville inte rymmas på pakethållaren. För en cykeltur i det fina vädret skulle det bli.
Jag begav mig till Gräsörenbron. En ofta omnämnd plats för framförallt tidig fågelskådning, men en plats jag tidigare aldrig har besökt. Platsen ligger i närhet av SSAB:s yttre industriområde. Väljer man blicken rakt fram vid bron finns koksverket ganska nära med välbekanta utsläppsmolnet om vecklar ut sig vid processens kylning - säkert en av Sveriges värsta utsläppsbovar vad gäller koldioxid.
Men nu var jag här för att titta på fågel. Vände jag blicken åt ett annat håll och gick en bit utefter strandlinjen fick jag en fin utblick över havet. Jag hittade en plats att sätta ner sittunderlaget för intaget av kaffet och smörgåsen. Målet för min utfärd är ju mest detta, få en skön stund i solen med gott fika. Bonus utöver det är fågelobservationerna. En del fågel både sågs och hördes. Utöver förväntade arter gladdes jag åt vadarnas ankomst. Tyckte mig bl a höra en skogssnäppa utöver de många strandpiparna. I luften cirkulerade något som som såg ut som en stor tärna. Kunde de vara skräntärna?
Svar på mina frågor fick jag naturligtvis av de riktiga skådarna på bron. Det var skräntärna och skogssnäppa. Däremot var de hittills dåligt med spännande observationer för de riktiga skådarna.
Jag för min del var helt nöjd med skräntärnan. De var längre sedan jag såg den senast...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar