Det är varma dagar i stugan. Den stugvärmare jag pratar om alstras av högtrycket som täcker norra Sverige. Jag är tacksam över att vara här, inte tvingas jobba, inte sitta i någon jättevarm lägenhet eller irra omkring som en turist en större stad.
Varandet i stugan gör att jag är helt fri att välja takten. Just nu är takten mycket låg. Under dagen har jag mest vandrat hundratalet meter från solstolen i halvskuggan för att då och då ta mig ett svalkande dopp. Även doppen svalkar allt mindre då vattentemperaturen i snabb takt har stigit.
Igår var det nästan stilla och omkring 30 c. Tur då att ha en timring som aldrig når utetemperaturernas extremer. Denna dag har varit mer njutbar då en härlig bris har silat mellan träden.
Det finns gott om tid att lyssna och betrakta under lässtunderna i solstolen. Riktigt varma dagar händer inte så mycket i naturen, men jag inser att när dagen blivit kväll att jag har uppfattat ganska många fågelarter. Vid sidan av korparna vid Trollkärringbacken som verkar ha hållit polsk riksdag har lavskrikorna regelbundet påkallat min uppmärksamhet, sociala som de är. Däremot har jag missat när flugsnapparna lämnade boet med de sina. Nu tycks även rödstjärtens ungar vara på G. Ser dem nyfiket titta ut ur holken mellan matningarna.
Dagens lilla chock lyckades en hare ge mig. Plötsligt sprang den förbi. Just för tillfället kom jag att tänka på det jättestora råtta jag såg igår och för ett ögonblick trodde jag att haren var en ännu större bjässe i släktet gnagare.
Stilla dagar i högsommarvärmen bjuder inte så mycket dramatik. Tur då att jag har amygdalakörteln i hjärnan i behåll som kan sända en liten chockvåg och röra om i fantasin. Livet får trots allt inte bli för stillastående...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar