Det är oktober. Naturen håller på att förbereda sig för vintern och nära nog alla lövträd är avklädda. Intrycken är måttliga när jag krattar merparten av årets björklöv. 12 fulla skottkärror med löv blev det. Det är fantastiskt hur många löv som faller från några få björkar.
Ett par björktrastar håller mig sällskap. Nötskrikorna är skyggare och flyger snabbt iväg när jag tömmer skottkärran på löv.
Mår gott av denna aktivitet som verkligen syns. Kroppen i rörelse och all den friska luften på köpet.
Allt detta står en bjärt kontrast när jag läser i nyhetsflödet om alla vansinnigheter som pågår mot oskylda civila i Ukraina. I all denna stillhet som omger mig påminns jag om de tragiska övergreppen som sker inte långt borta. Ingen av oss kan längre känna sig säker med en allt mer trängd verklighetsfrånvänd despot.
Jag måste fortsätta att läsa, lyssna och försöka förstå det som sker. Det är allas vår plikt. Även jag inser att allt det där vi gärna tar för givet plötsligt kan ryckas bort.
Stuglivet erbjuder en flykt, men ingen verklighetsflykt. Här kan jag andas fullkomligt fritt i sällskap med omgivningar som erbjuder tröst och aldrig tråkar ut...
2 kommentarer:
Vad gör du av lövet. Är det något du komposterar ex mat avfall etc
Jag har en löv/barrtipp bakom parkeringsplatsen. Naturen tar hand om löven och storleken är oförändrad år efter år.
Skicka en kommentar