Det är valdag. En valdag där mycket som vi har tagit för givet kanske är lika givet när vi vaknar imorgon. Minns en annan 11 september. Dagen då tvillingtornen i landet på andra sidan Atlanten pulveriserades. Det förändrade världen och kanske också blev ett av startskotten för angreppen på den amerikanska demokratin.
Nu är det lite av demokratin som står på spel även i vårt land. Släpper vi in ett brunt parti i finrummen så kan vi aldrig vara säker på var det slutar. Detta borde historien ha lärt oss. Det finns skäl att vara orolig...
Denna dag försöker jag hålla sinnesfriden stången i min stuga. Det går bra. Det är en underbar höstdag och jag gör en av mina återkommande vandringar. Den här gången till Storgaika.
Höstfärgerna börjar mättas, luften är hög och klar. I stillheten hör jag något som liknar orrspel. Det stämmer inte och strax blir jag varse. Fyra ripor flyger plötsligt upp alldeles framför mig. Frågan vem som blev mest rädd, riporna eller jag. Strax därefter glidflyger två havsörnar ovanför mig. Det gör mig ingalunda rädd, även om de säkert har spanat in mig. Jag är mer bekymrad över att det är mest havsörn jag ser numera. Detta år har jag varken sett någon falk eller vråk i dessa trakter.
Invid Storgaikas toppröse bereder min fina värld ut sig med alla dess färger. Jag kan bara hoppas att skönheten får bestå. Dagens val kommer att ha betydelse. Jag kan bara hoppas på det bästa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar