Åtminstone i nyare modern tid vill vi människor ge vår ålder en siffra. Ju äldre vi blir kanske den där siffran känns allt mindre kul. När vi blir äldre påminns vi allt mer om vår ändlighet.
Då brukar en del säga att din ålder är bara en siffra. Det köper jag inte heller. Jag ser det närmast som att förneka det som sker, att vi blir äldre. Visst kanske vi kan tänja på vårt åldrande en smula genom goda vanor som bra kost och motion. Men trots detta, siffran är skriven i din panna och när du är äldre så vet vi att du är betydligt närmare döden än din födelse.
Även om jag för min ålder är vid förhållandevis bra hälsa påminns jag allt oftare om min ålder. Att jag numera nästan år uppnår frikortsnivån för sjukvård är nog ett talande exempel. För en vecka sedan besökte jag hälsocentralen i Arjeplog. Det är inte första gången nyttjar vården i närheten av min stuga.
Jag märker att min särbo allt oftare frågar hur jag mår vid våra telefonsamtal. Jag hoppas att hon står ut med mina krämpor.
Som sagt, ett år närmare slutet. Jag hoppas på många kommande år innan dess. Säkert kommer vårdkontakterna fortsätta att tillta, förhoppningsvis inte i för snabb takt.
Som numera närmare 70 än 60 vill jag så långt det bara är möjligt ha ett trevligt liv. Ju kortare tid jag har kvar desto viktigare bli det att vårda det som finns kvar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar