Allt det vita ger mig en ambivalent känsla. Det blir ljusare, men det ger samtidigt varsel om den mörka tid som kommer.
Annars är det inte detta naturliga mörker som påverkar mig speciellt mycket. När jag åt lunch med vännen Sven idag frågade han mig hur jag hanterar alla oroliga känslor som vår mörka oroliga tid väcker, alltifrån en allt sannolikare klimatkollaps till krig med ett urskillningslöst dödande av civila. Sven vet att jag är en person som lätt oroar mig, så frågan var synnerligen berättigad.
Som nybliven pensionär har jag dessutom möjlighet att följa nyhetsflödet på ett helt annat sätt. Allt som oftast så är det bara dystra nyheter.
Det är svårt och jag blir berörd. Just detta att jag blir berörd är nog viktigt. Skulle jag istället välja att inte bry mig tror jag skulle göra mig allt mer cynisk och kall, d v s allt mer omänsklig.
Att leva aktivt mentalt och fysiskt gör att jag håller mig flytande. Mentalt - att försöka vara påläst i frågor som engagerar, vårda goda relationer och vara ute mycket i en helande natur. Fysiskt - röra mig regelbundet samt äta sunt men gott.
Vissa dagar oroar jag mer än andra, men hittills har min aktiva inställning var gott nog. Hoppas det fortsätter så. Jag kan ju inte ensam förändra världen. Jag kan bara vårda min fria och reflekterande kritiska tanke. Den behövs mer än någonsin...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar