Då har jag fått både ett digital bekräftelse och ett analogt dito via posten att jag är pensionär. Jag tappar ju en hel del inkomster när jag slutat jobba och pensionärskortet ger mig lite rabatter på evenemang och 5 % rabatt på ICA och COOP.
Att jag nu tillhör en ny kategori av medborgare blev jag snabbt varse just när jag skulle handla på ICA förra veckan. Jag hade då ännu inte fått mitt pensionärskort men alla andra i butiken hade det. Jag upplevde rena rama pensionärsrallyt. Parkeringen var full av bilar och butiken var full av pensionärer. Rally och rally förresten, det är ett helt annat tempo i butiken på tisdagar än när stressande barnfamiljer handlar på fredagar. Jag får ta lite omvägar i butiken där pratglada pensionärer blockerar vägen med sina kundvagnar och när den äldre mannen väljer sina mandelpotatisar med stor omsorg så det är bara att vänta på min tur.
Det är bara att inse att jag ännu inte har hittat det där lägre tempot som nog gäller för de flesta pensionärer.
Min andra observation gjordes när jag gick på Royals dagbio dagen därpå. Här var jag med råge yngst i biopubliken.
Det kommer nog att ta ett tag att vänja sig med sin nya roll i livet. I stadens offentliga rum dagtid finns ju mest arbetsfria som jag. Jag försöker ta fasta på ordet arbetsfri. Jag är fri att nästan göra vad jag vill. Det känns fortfarande lite overkligt, men även denna verklighet kommer med tiden ikapp mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar