I en mörk tid söker vi ljuset. Det gäller såväl årstidens ljus som människans inre ljusa låga som trots allt finns där i en mörk och alltmer hotfull värld.
Det sägs att ljuset alltid överlistar mörkret, att det finns där, om än så lite. Tyvärr är det inte helt sant. Tror vi inte på paradiset efter döden så blir ju allt mörkt när vi dör, slocknar. Hela universums energi ska en dag ta slut. I detta energilösa tillstånd som då inträder återstår bara mörker.
Men det ena är kosmisk fråga som ligger så ofantligt långt borta så att vi inte behöver tänka tanken. Vi äger inte heller döden, men väl livet och där står vi fria att söka allt ljus som finns.
I naturen finns alltid ljuset med varierande intensitet. Januaris ljus är ännu sparsmakat även om det har gått en månad sedan vintersolståndet.
Under helgen som var flödade ljuset. Den låga solen delade med sig generöst och när den lämnat horisonten påmindes vi länge en dess närvaro. Det lågmälda midvinterljuset håller på att vika undan för en annan mer tydlig lyster som ger aningar om den tid som ska komma längre fram.
Om mörkret börjar sätta bo i dig finns ljuset utanför din dörr. Nu växer det för var dag som går, gott att veta...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar