Tankar och livsfragment 10 januari 2023 - vägen framåt

 Det är ett nytt år med nya möjligheter. Ja, så brukar det sägas. På sätt och vis är det ju sant. Det tidiga nya året är fortfarande mest ett oskrivet blad som ska fyllas av våra liv. Det mesta styr vi över, annat bara händer, oberoende av vår kontroll.

Jag både gläds och våndas inför den kommande tiden. Till det förstnämnda, d v s glädjen är att mitt liv snart kommer att ge nya möjligheter då dagen av arbetsfrihet närmar sig. Kanske jag är överdrivet positiv här och inte förstått det stora med arbetet och få se en given lång vardagsrutin gå förlorad. Det kommer att bli helt annorlunda och det kommer att kräva något helt annat av mig. Det är just det jag ser som utmaningen och möjligheten.

Den stora oron ligger mest på det exitentiella planet. Ja, allt det där som jag i så liten grad kan påverka. Vår planet blir en allt farligare plats. Klimatförändringarna går allt fortare, demokratin lever farligt och risken för en storskalig konflikt där du och jag verkar är större än på mycket länge.

Vissa forskare hävdar att det redan är för sent att göra något åt klimat och att planeten på sikt kommer att bli obebolig för människor. De många Trumpnissarna som finns lite varstans världen väntar på på nya möjligheter att slå till. I takt med att orättvisor och resursknappheten ökar finns risken att de slår till med stor kraft.

Ute är det mjukt vitt. Januarikvällen är stilla med ett försiktigt snöfall. Det är vackert och lugnande. Jag tänker att så länge jag och vi kan se skönheten i det anspråkslöst lilla finns det en gnutta hopp, om än så litet...