Vi är i den senare delen av november. Mörkret blir allt påtagligare och det är fortfarande över tre veckor till vintersolståndet. Vitpudrad mark och rimfrostklädda träd förstärker det lilla ljus som trots allt finns.
Livet är paradoxalt. Egentligen borde jag välja något stilla och finstämt för november i det musikaliska universum vi har tillgång till. Jag väljer tvärtom. Jag väljer något att ryckas med av...jag väljer det houseinspirerade bandet Caribou.
I en mörk Värld och tid på året kan vi må gott av något mer suggestivt, taktfast och medryckande. Bakom det till synes monotona stroferna växer ett litet konstverk fram...lyssna och njut!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar