torsdag 7 mars 2024

Tankar och livsfragment 7 mars 2024 - Om att bli äldre - men inte en sur gubbe

 

På bilden ser du en äldre man som är jag i mina rätta element - i naturen. I dessa element är jag allt som oftast tillfreds. Mörker och oro befinner sig på behörigt avstånd.

Jag läser idag en artikel i Dagens Nyheter om de misstag vi bör undvika när vi blir äldre. Vi ska minimera pratet om våra och andras tillkortakommanden och våra krämpor. Istället bör vi prata om våra tankar och visioner om livet, helt enkelt sådant som ger energi och sprider glädje.

Låter enkelt det där, men likafullt är det lika enkelt att fastna i mörka tankar och bekymmer. 

När jag åt lunch med mina äldre vänner idag sade en av dem - "vi kommer nog att klara oss, men de blir värre för de som kommer efter oss". Detta med koppling till klimatförändringarna och demokratins nermontering runt om i världen.

Så kan samtalet gå bland några halvgamla gubbar. När jag kommenterade detta opponerades det - vi har ju i alla fall pratat om kulturen. Jo, det var sant. Vi pratade om några filmer av det sorgligare slaget...

Nej, det är inte lätt att bli äldre och vi får passa oss så vi inte blir sura, gnälliga gubbar.

Jag är ju ännu en förhållandevis frisk man som har samlat på sig en del klokskap i livet. Jag försöker sätta värde på det som gör gott för mig och för de som finns i min närhet.

Det är när jag kliver ut ur min egen nära bubbla det blir svårare. Jag har förstått att jag tillhör generationen "boomer". Vi äldre som har gått i pension  och de som kommer att göra det under de närmaste åren. 

Jag läste för en tid sedan en krönika skriven av en yngre man som var på en föreläsning. På föreläsningen var det studenter och äldre i publiken. Föreläsningen handlade om missförhållanden av något slag. I pausen diskuterade de äldre ivrigt om behovet att engagera sig och försöka göra något åt saken medan studenterna förblev tysta. Den unga skribenten var bedrövad över sin oengagerade medgeneration. Han kom fram till att istället för att deppa ihop kunde han kavla upp armarna och engagera sig.

Det är nog så även jag bör tänka. Sätt ord på det jag ser och det som behöver göras. Att bara fastna i dystopin gör mig garanterat surare och äldre än vad jag redan är. Det är ju varken kul för mig och min  omgivning...

2 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Det gäller ju att lära sig hur man gör för att "kavla upp armarna".

Men i övrigt kan väl både du och jag vara överens om att den tid vi levat och fortfarande lever, har varit en ynnest. Tyvärr tror jag inte att nästa generation får det lika lätt.

Johan sa...

Tyvärr tyder ju det mesta på det - att kommande generationer får det betydligt värre...och det kan dessutom gå fortare än vi tror.