Tankar och livsfragment 25 maj 2024 - den villkorslösa kärlekens vy

 

Det är kväll i min stuga. Jag har grillat som vanligt, ätit gott tillsammans med en öl. Det är en stilla kväll. En kväll där blicken gärna fäster sig på det stilla vattnet där lågfjället Välmbapouda speglar sig.

Det är en vy som har följt mig genom livet. En vy som erbjudit så mycket lugn och värme.

Det går inte att bli förälskad i en vacker vy i naturen. Förälskelsen brinner i sin hetta och kanske slocknar till slut. Däremot skulle jag vilja kalla det en villkorslös kärlek. Kärlek till den fina natur som jag år efter år får komma tillbaka till och upptäcka på nytt. Den bästa av kärlek övervinner allt. Naturen omkring min stuga finns där villkorslöst för mig år efter år och jag kan bara buga mig och känna den största av tacksamhet.

Här finns inga troll som gör sitt bästa för att förpesta samtalet och sabotera demokratin. Trots att skogen i min närhet kan kännas lite som en John Bauerskog så är den helt utan troll.

Däremot är den full av liv. En sen majkväll som denna sjunger skogen, om än lågmält. En storlom på vattnet stämmer också in.

Här finns sanning och respekt för livet. Mer behöver inte sägas...